Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens mÄlbild 2010. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersÀttas av internationella övningar. Tre förband som kan tÀnkas ingÄ i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrÄn kraven pÄ förmÄga till vÀpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk MÄlsÀttning. VÀpnad strid Àr ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav pÄ förmÄgor som stÀlls i TOEM.

I vÄr uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgÄngsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare anvÀnder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att pÄ sÄ sÀtt generera en högre avkastning Àn den som fÄs genom att endast tillÀmpa strategisk tillgÄngsallokering. Detta gör vi genom att titta pÄ de lineÀra sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. VÄra resultat pekar pÄ att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. VÄrt resultat kan dock vara en produkt av svÄrigheten att finna ett komplett datamaterial över en lÀngre tidsperiod.

This essay is about the engineer platoon. The engineer platoon has many different tasks and from my own experience sometimes too many. The platoon is able to build bridges, clear mines and to perform all kinds of construction work in rural or in urban terrain.In this case study I compare goals/demands for the battalion to goal?s set up for the company and finally what effects this has on the engineer platoons abilities. The main question is, if the engineer platoon really can solve all tasks given to them in the document TOEM? Abilities such as effect, protection and movement are the bearing parts of the case study.The materials I have analyzed are mostly from documents published by The Swedish Armed Forces.

I dagens konfliktomrÄden Àr förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militÀra enheter som arbetar i omrÄdet för att skapa stabilitet och sÀkerhet. Den hÀr uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsomrÄde utan tillgÄng till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det Àr möjligt att tillföra minröjningskompetens pÄ gruppnivÄ utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus frÄn huvudtjÀnsten. Uppsatsen tar Àven upp vilken lÀgsta nivÄ av utbildning som krÀvs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man nÄr upp till det mÄlet. Uppsatsens frÄgestÀllning har varit: GÄr det att inom ramen för JÀgarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser Àr att det Àr praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare pÄ bataljons nivÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för taktisk kompetens som omhÀndertar den inneboende komplexiteten i militÀr verksamhet. Problemet hÀri Àr att kompetens kan anses vara nÄgot sÀllsynt och att inkompetens snarare Àr normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militÀr kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestÄende av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förstÄelsen av taktisk kompetens analyseras dÀrefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet Àr att taktisk kompetens Àr möjlig att förstÄ utifrÄn förutsÀttningarna att hantera den förÀnderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rÄdande förhÄllanden och förutsÀttningarna för att Ästadkomma förÀndring och utveckling.

En anstÀllds erfarenheter av arbetet pÄverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dÄliga erfarenheter sÀnker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en kÀnslomÀssig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  MÀnniskor som kÀnner starkt för sitt arbete uppvisar ocksÄ mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism Àr en negativ  attityd mot det anstÀllande företaget. Syftet med arbetet Àr att belysa förhÄllandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anstÀllningstid pÄverkar dessa.

SÄ kallad organisatorisk rÀttvisa kan pÄverka anstÀlldas arbetstillfredstÀllelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att fÄ en större förstÄelse för hur organisatorisk rÀttvisa upplevs av individer pÄ arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, Ätta kvinnor och sex mÀn, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rÀttvisa kan upplevas som svÄrt att uppnÄ dÄ det Àr kontext- och personberoende men att rÀttvisa bland annat kan skapas genom att alla anstÀllda behandlas lika samt att alla fÄr vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom detaljhandeln pÄ taktisk nivÄ kan arbetaför att mÀta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats dÀr vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer pÄ taktisk nivÄ hosStadium, Bilia VÀst, AffÀrsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo..

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom detaljhandeln pÄ taktisk nivÄ kan arbetaför att mÀta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats dÀr vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer pÄ taktisk nivÄ hosStadium, Bilia VÀst, AffÀrsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo..

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning Àgnats Ät vad taktik Àr och vad som pÄverkar militÀra chefer i deras taktiska beslutsprocess.Detta arbete Àmnar bidra till det rÄdande forskningslÀget genom att anvÀnda sig av teori kring taktisk kultur och ge lÀsaren och den militÀra professionen en djupare förstÄelse för hur taktisk kultur pÄverkar militÀra chefers beslutsfattande. En sÄdan process kan synliggöras genom en teoriprövande fallstudie som pÄvisar hur den taktiska kulturen pÄverkade amerikanska förband under striderna i Ia Drang-dalen, 1965.Processen utgÄr ifrÄn en kvalitativ textanalys av dokument frÄn den aktuella tidsperioden, samt sentida litteratur som beskriver skeendet. Teorin om taktisk kultur ger ett antal indikatorer, eller kÀllor, som anvÀnds i analysen av materialet.Resultatet visar att det taktiska beslutsfattandet under striderna frÀmst baserades pÄ förbandschefens personliga uppfattningar. Vidare var sÀkerhet och uthÄllighet tydliga kÀllor för förbandets taktiska kultur. Slutligen förs ett resonemang kring teorins operationalisering och anvÀndbarhet, samt huruvida analysen pÄvisar tecken pÄ en sund eller destruktiv taktisk kultur i det valda fallet..

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militÀr taktisk framgÄng. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bÀttre förutsÀttningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tÀnkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmÄga att tillÀmpa dÀr krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhÀmta ny kunskap och uppsatsen diskuterar Àven risken för kompetensfÀllor dÄ erfarenhetshanteringen Àr bristfÀllig och motivation att inhÀmta ny kunskap saknas. Med hjÀlp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmÄga och hÀrtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstÄende dynamik och prövas i en militÀr kontext.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett chefperspektiv beskriva ochförklara hur företag inom detaljhandeln pÄ taktisk nivÄ kan arbetaför att mÀta och följa upp resultaten av sin interna marknadsföringmot personal med kundkontakt. Studien har en kvalitativ ansats dÀr vi har genomfört sexsemistrukturerande intervjuer med chefer pÄ taktisk nivÄ hosStadium, Bilia VÀst, AffÀrsverken Karlskrona AB samt enkompletterande intervju med Scandinfo..

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.